Välj
månad
15 May 2012
Rysningar av villaägare
Det är konstigt vad mitt hus gör med mig. Jag är ju villaägare. Säger det högt för dig själv. Jag är villaägare. Får obehagliga bilder i mitt huvud av två blonda barn i nystrukna skjortor. Henrik vid en perfekt rengjord grill och jag i en lagom lång klänning och stort fönat hår. Rysning. Ordet villaägare måste få en ny status. Allt rebelliskt och fritt dör av ordet villaägare. Kanske ska köra med att jag är godsägare, låter i alla fall lite mer exotiskt. Så får det bli. Från och med idag så kan ni kalla mig godsägare. Jag ska börja läsa Gods & Gårdar, ha en vinkällare och rutiga skogskläder. Nej va skjutton, det funkar inte heller för mig. Jag utfäster en belöning för den som kommer på ett mer passande ord! Betonghusägare, coolthusägare, jagfönarintehåretstortmenägeretthus vad som, bara det inte är villaägare.
Jag tror Camilla&Martin kan hålla med mig. Deras hus i Jönköping är nämligen ingen villa, det är ett hus av magi. Bilderna på poolen som nästan vickar över kanten till Vättern. Jag tror deras bäbis kommer trivas bra där. Och nästa gång det är fotografering kanske jag får ta mig till Jönköping. Camilla & Martin hade nämligen åkt hela vägen till Stockholm för den här gravidfotograferingen. Så häftigt!
ps. stort tack till Tilde som fixade hår och smink på Camilla, du är verkligen bäst. ds
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: barnfotografering, beauty by Tilde, gravid foto Smallpigart, Gravidfotografering Fotograf Anna Roström, gravidfotografering stockholm, SmallpigArt photography
11 May 2012
Lyx inne. Natur ute.
Jag är ingen sovsäcksmänniska. Jag är mer jätte-sköna-lakan människa. Fluffiga kuddar. Lyxhotell. Gott vin. God mat. Alltså motsatsen till tält, mygg, stormkök, fågelskådning. Visst jag kan erkänna att det är något speciellt att vakna upp nära naturen. Känna vinden och tystheten. Men då ska det gärna vara ett stort fönster mellan mig och naturen som gör att jag kan gå ut och njuta när jag vill. Alltså det bästa av två världar. Lyxen inne. Naturen ute.
Tro nu inte att jag är uppväxt i närheten av det jag älskar idag, tvärtom, jag har haft min tid av dala-mygg (som suger blod om det vore deras sista måltid). Gräs i sängen från barfota spring. Regniga nätter i tält. Men nu är jag vuxen och får välja och då väljer jag lyx inne natur ute. Men ändå, trots att jag fått sova i sovsäck i två dagar nu så måste jag erkänna att det var rätt underbart att vara iväg på konferens med nätverkstjejerna i weddingphotographers.se ute i skärgården. Visst jag luktar sommarstuga och har inte duschat på två dagar men det var lite värt det med det lyxiga sällskapet.
Så kortfattat, jag är mer lyx och fluffade kuddar. Ungefär som Joline, tjejen med namnet som får mig att längta efter barn och ögonen som skriker “jag förstår dig Anna, jag gillar inte heller sovsäckar”. Tack Joline för att du ser till att vi som uppskattar flummiga kuddar och lyx inte dör ut utan kan fortsätta härska i generationer. Och tack för att du gjorde mitt jobb så lätt när vi sågs sist, söta trollunge!
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström barnfotograf Ekerö, barnfotografering, familjefotograf stockholm, smallpigart fotograf Ekerö
2 May 2012
2 år och 1 tant
Kommer ni ihåg tanten (ofta någon ytlig bekant till mamma och pappa) som alltid sa “oj,oj,oj vad stor du har blivit”? Jag har svaga minnen av hur jag som barn aldrig riktigt förstod vad tanten menade. Vad det något dåligt eller något bra. Idag förstår jag. Jag har nämligen börjat säga samma sak. Jag säger det ofta dessutom. Sen låtsas jag för mig själv som om jag inte sagt det. Jag brukar vissla eller sjunga direkt efter jag sagt så för att förtränga vad jag nyss sa. Men jag kanske får ge efter. Acceptera att jag är lite tant och ska säga sånt där, oj va stor du har blivit, och klappa på huvudet…
Så lilla Tjorven, fröken stop-it, min partner-in-crime min älskade Alma. Vad stor du har blivit. 2 år idag. Jag har lärt dig så mycket hyss men det var din mamma som lärde dig att säga bajskorv.
Jag tycker om när du sträcker upp armarna mot mig, tittar med vädjande ögon och jag får bära dig flera kilometer. Jag tycker om att ge dig chips till lunch. Jag tycker om när du härmar allt jag säger. Jag tycker om dig så mycket att jag får en klump i halsen. Grattis min Tjorvas på 2-års dagen, va stor du har blivit!
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: 2 års fotografering, Anna Roström, Barnfotograf Ekerö, barnfotografering, Bröllopsfotograf Stockholm, SmallpigArt och vänner
13 April 2012
Hej-spelet
Heeeeeej. Eller hejhej. Eller en nick och snabbt leende. Tänker på ordet. Nivåerna av ordet hej. Jag ska berätta.
Du säger heeeeeej om du springer på en kompis/bekant som du blir glad av. Oftast säger du heeeeeej med lite högre glad röst följt av en kram och du stannar alltid och pratar. Om du däremot exempelvis möter en person som du inte riktigt känner i korridoren på jobbet, det går inte att greja med mobilen eller titta bort på naturligt sätt, då kommer du nicka lite och säga två snabba hejhej. Troligtvis med lite lägre röst och med ett neutralt leende. Om du någon timme senare springer på samma person igen, kanske i hissen, kommer hejhej förvandlas till lite lägre “hejhej” alternativt att du försöker skämta lite att ni måste sluta ses så här…
Jag tycker det här hej-spelet är så roligt. Ibland har jag testat att säga “för mycket hej” till någon som egentligen bara ska ha “hejhej”. Blir jätte roliga reaktioner…
Lilla Liwia exempelvis, hon kör heeeeej och kram till fotografen hon aldrig träffat. Hon kliver på, pratar och leker och det går inte att värja sig från hennes glada sätt. Motsatsen till blyg med andra ord. Underbart skönt och rolig liten dam.
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström barnfotografering, barnfotografering, familj fotografering, Fotografering familj Ekerö, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography
18 March 2012
Indie poeten
Ännu ett udda drag. Jag kliver upp på scen, långt lockigt hår i den guldigaste nyansen du kan tänka dig. Äsch föreställ er bara att jag ser ut som tjejen i filmen Mamma Mia (spelad av Amanda Seyfried) minus åsnan/hästen, så får ni den rätta bilden. I alla fall, vinden får min klänning att lura ögat att allt går i slow motion när jag går upp mot scen. På ett vackert sätt, inte som i Baywatch serien där brösten flyger och så. Jag öppnar munnen och min röst får håret att resa sig på alla som nås av mina toner, på ett bra sätt. Jag sjunger ord som jag skrivit under natten. Ord från hjärtat om min kärlek, längtan och döden. Mina toner berör in i själen och jag kallas den store musik indie poeten. Kanske ringer de från Idol. Men bara kanske, för egentligen är jag mer passande för The Voice.
Så här blir det alltid. Så fort jag sitter och letar låtar på Spotify så får jag storhetsvansinne och fantiserar om min framtida musik karriär. Och jag som är tondöv och allt. Ja, ja, drömmen måste man :-D
Om jag ändå ska spinna vidare på det här med musik. Föreställ er det här lilla tjejen på scen, Soraya på världsturné. Kan verkligen se henne dansa och sjunga brallorna av alla, i en dimma av rök och med en röst som får alla att gråta, åter igen på ett bra sätt. Eller så får hon bara fortsätta att skratta. Den ungen kan nämligen inget annat. Soraya den skrattande bäbisen. (Finns det inte en film som heter så?) I alla fall, härlig unge, kom ihåg vart ni såg henne först!
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström, barnfotografering, barnfotografering dagsljusstudio, Portrait Stockholm, SmallpigArt photography