Både Karin och Kristoffer verkade helt oberörda av att jag sprang runt med en kamera och försökte fånga det vackra höstljuset i kombination med dem. Båda hade bara ögon för varandra och tack vare deras sätt så tror jag att jag fick min favoritbild redan efter två minuter. Som ni märker är jag överlycklig att Karin och Kristoffer hade den goda smaken att fotografera sig efter vigseln mot solnedgången, det blev en sån härlig avslutning på sommarens bröllop.

När det gäller fotografering generellt så betyder ljuset allt  och all min fotografering utgår från det, kanske är därför jag kan säga att en regning dag kan bli lika vackert (om inte vackrare) ljusmässigt som en dag med strålande sol…