Välj
månad
8 November 2011
3 dagars marginal
Jag har funderat lite. Ja plötsligt händer det, att jag funderar alltså ;-) Eller fundera heter det inte, fnula är rätta ordet, ja så säger man hemma i Dalarna, “jag ska fnula på det”. När jag var liten så tycket jag att mula (trycka snö i ansikte på någon) och fnula (fundera) var svårt att skilja på, jag hajade alltid till när någon vuxen sa “jag ska måste fnula lite” då såg jag framför mig hur den där gråhåriga tanten blev som förbytt och började snömula folk på gatan. Hehehe, min hjärna är så mycket roligare än verkligheten :)
I alla fall, det jag har funderat på är ödet. Stort Anna. Stort. Jag tror nog på fru Öde, eller fru Lycka. Hon är nämligen min bästa kompis, om det dyker upp något problem så kommer hon och löser det. Det gör att att jag sällan går och oroar mig för saker, det brukar lösa sig, på nått sätt. Och så blev även fallet när jag försökte få till en obefintlig fototid för gravidfotografering i somras. Det bara löste sig med en tid. Och med 3 dagars marginal. Precis, 3 dagar efter fotograferingen så får jag ett underbart MMS att lilla Stella har kommit till världen.
Anna och Johans bröllop var 2010, under tiden har det hunnit bli, morgongåva, provfoto, släkt och familjefoto, gravidfoto och så klart porträtt på lilla Stella. Men innan jag visar underbara Stella (finns ett litet smakprov här) så kommer några smakprov från gravidfotograferingen i somras. När ni kollar på bilderna, tänkt 3 dagar. Och tänkt hur fint det kan vara när en höggravid gör hoppsan-steg bland fästingar och gräs på Ekerö :-D
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: gravidfotografering, gravidfotografering Ekerö, porträtt fotograf stockholm, smallpigart Anna Roström, smallpigart Ekerö
22 June 2011
4 barn i min Shootsac
Jag springer runt, 3 barn skriker, 1 barn är borta. Jag kollar överallt, håller samtidigt kameran i ena handen och försöker ta en bild när bruden går ut från sminket. Hittar barnet men vet ni inte riktigt vart jag ska stoppa det. Kollar om jag får ner det i min Shootsac men det ligger fullt med gluggar. Kanske under tröjan? De andra 3 barnen skriker fortfarande och jag börjar blir riktig svettig. Bruden kollar surt på mig och undrar när mina ungar ska sluta skrika. Jag viskar ursäktande “snart, snart, snart” och sätter fast kopplet på dem och börjar gå… Barnen tystnar men jag vet fortfarande inte vart jag ska stoppa barn 4 eftersom jag håller i kameran. Får panik, stoppar barnet under tröjan och springer skamset efter bruden.
En helt vanlig natt efter att jag fotograferat gravidbilder :-D Men det var nog inte Ulrikas fel att jag började drömma panikdrömmar om barn och förvaring. Ulrika var klockren, och vilken kropp! Hon fick hoppa, ligga, rulla och bli inlindad i flaggor, allt för konsten :-) Nämnde jag att hon är gravid medan hon gjorde allt detta? Just ja, Ulrika, om det visar sig vara fler bäbisar i magen så kan jag tipsa om vart du kan stoppa alla när de kommer ut ;-)
ps. Ulrika har varit utomlands för er som undrar om man blir så här brun av att vara gravid. ds
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström, gravid porträtt smallpigart, gravidfotografering, gravidfotografering stockholm, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography
4 June 2011
Till: Okänd Från: Anna
Vem är du som fotograf? Tar du de bilder du vill ta? Syns DU i dina bilder? Frågorna snurrar ofta när jag sätter mig ner och funderar, aldrig i farten utan mest i stillheten. Vill du ta bilderna för att göra någon annan glad eller för dig själv? Ena sidan är det kommersiella och den andra sidan är DU. Det är bland det svåraste som finns att stå upp för sig själv och det man tror på, speciellt om man livnär sig på sin passion. Men man måste ibland fråga sig vad/vem man egentligen jobbar för, mest för att påminna sig själv om att det ska stå; Från: Mig Till: Dig som uppskattar mina bilder på det som skickas iväg!
Jag vet inte hur ni andra gör när ni väljer hur/vad ni ska fotografera men jag brukar fråga mig “gillar jag det här för att ANDRA gillar det eller för att JAG tycker om det?”. En positiv effekt av frågan/valet är motivationen, inspirationen och glädje kring att göra de uppdrag jag tror på och VILL göra. Och det tror jag alla vinner på, kund och företag. Men det är svårt att säga “nej tack, jag tror inte att jag passar för ert uppdrag”, det kan lätt låta lite drygt och som om man försöker göra sig speciell på något vis. Seddu-Anna-the-pink-princess gör bara det som passar henne. Men det behöver inte låta drygt utan mer respektfullt, “ditt uppdrag är så viktigt och jag tror inte jag är rätt val för er för att få bäst resultat”. För vi måste passar vi ihop, uppdraget och jag! Och jag menar inte att man ska tacka nej till allt som inte är 120% perfekt, men ställ dig frågan iaf, vill jag göra det här/kommer jag kunna ta den typen av bilder jag gillar under uppdragets gång?
Med det vill jag säga, tackelitack kära fotogud!!! För att det finns människor som anlitar mig att ta Anna-bilder, bilder som jag tycker om att fotografera. Och det är ju där jag vill vara, att jag blir vald/anlitad för mina bilder, inte för mitt tjocka hår och mitt organiserade skrivbord ;-)
ps. Bilden ni ser är as-snygga Ulrika vars gravidbilder jag plåta nyligen, behöver jag säga att det kommer mera? .ds
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: anna roström fotograf, gravidfotografering, gravidfotografering Lidingö, inspiration foto, smallpigart Anna Roström, SmallpigArt photography, uppskattade bilder, Vem är du som fotograf
4 May 2011
Till Bambi
Linnéa: Oj, där dog Bambi! Anna: Han var nog redan död när han träffade bilen… Ok jag sa mest så för att inte Linnéa skulle börja föda barn i bilen av rädsla för att åka en meter till i Bruno the car. Men jag måste ändå lägga till att det inte var Bruno som körde på Bambi först utan bilen framför. Så det var egentligen bilen framför som dödade Bambi och vi fick mest honom lite under bilen. I alla fall, detta inlägg är för att hedra Bambi och hans familj!
När Bambi nu är hedrad så tänkte jag hedra Linnéa ett tag, nej jag ska inte köra över henne! Tänkte bara hedra Kungsholmens härligaste frisör, Linnéa the as-snygga-gravidisen, som tillsammans med sin mamma äger och arbetar (när hon inte föder barn) på Salong Blå Butiken. I bilen på väg till fotograferingen berättade Linnéa om allt nytt som har hänt och som ska hända i salongen och jag blir helt varm i hjärtat av att höra drivet hon har (hohoho, kvinnor kan ;-). Jag ser verkligen fram emot att se salongen och Linnéa växa (alltså Linnéas mage inte hela hon)…
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström, big belly, gravid bilder, Gravid foto, gravidfotografering, gravidfotografering Nynäshamn, Porträtt, Porträtt på stranden, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography
25 March 2011
Min sång
Jag måste vara 100% på att ingen ser/hör innan jag börjar. Måste vara själv (nej det spelar ingen roll att det är konsert). Sen sjunger jag högt, livligt och med inlevelse (tror jag iaf). Har en bild av en amerikans film där jag har huvudrollen och hoppar runt i i min lägenhet och sjunger och dansa samtidigt som man spelar Girls Just Want To Have Fun och jag sjunger med.
MEN jag får det aldrig att kännas riktigt så, jag kan verkligen inte göra det på ett naturligt sätt utan att känna mig tillgjord. Och det är inte det att jag inte försöker, tro mig, det gör jag! Till den milda grad att jag får avbryta sången för min falska sångröst förstör låten. När det händer, att jag får avbryta, brukar jag dämpa mig och testa att sjunga lite ljuvt och med fin röst men då hör man ju ännu mer hur falskt det låter. Så då tystnar jag helt och diggar med huvudet lite tufft istället. Jag måste kanske inse, jag är helt enkelt ingen sångfågel. Jag vill vara det, en riktig cool sångfågel som kan trollbina varje människa med min röst. Så avis på alla som kan sjunga!!!
Berättade det här för Marie och Andreas innan fotograferingen, alltså om mina sång-problem, och det visade sig att Marie också hade svårt att sjunga när folk är med, jag säger då det, gud va skönt att vi är fler med denna folksjukdom ;-)Kanske inte behöver känna mig så dum då när jag väljer att nynnar/gör trumpetljud med munnen och nickar lite lagomt svenskt till musiken i fortsättningen. Det är ju för musikens skull jag gör det, så man ska höra den!
Tags: gravidfoto, gravidfoto Stockholm, gravidfotografering, gravidfotografering stockholm, Porträtt, porträtt familj, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography