Välj
månad
21 May 2012
Tänk om
Igår låg jag och funderade. Undra om alla äldre kloka människor i tysthet sitter och skakar på huvudet åt hur vi lever. Inte dömande utan mer som om de vet något som vi inte vet. Ibland tycker jag att det kan se så ut på sättet de tittar på en. Jag kan otåligt tänka att jag vill att de ska avslöja samtidigt som jag troligtvis skulle vifta bort det som självklarheter om de berättade. Men tänk om jag kommer inse massa saker om 40 år som hade gjort att jag levt annorlunda idag. Typ att man ska äta mat istället för choklad och att ett par fina skor inte gör en lyckligare ;-)
Men jag lever ju som jag tror är bäst idag. Samtidigt inser jag som nykter arbetsgalning att det är lätt att glömma övriga livet när jobbet ger en så mycket. Att glömma balansen. Och jag vill ha balans. Jag mår bra av balans. Jag vill ha min man, mina vänner och min familj som en del i vardagen, i livet. Inte något man skjuter upp till semester och utvalda dagar. För det är relationerna som ger inspiration i jobbet.
Nog av tänkande för denna månad ;-) Vi kan väl bara enas om att ta ledigt från jobbet och åka från Örebro till Stockholm för att fotograferas är det bästa sättet att skapa balans och kvalitetstid med varandra. Åsa, Emil, Anton och buken (bäbisen alltså) gjorde precis det. Och om jag inte minns fel så var det en viss kille som verkligen tog vara på livet och gjorde hopp-bomben i sängen :-) Det om något måste väl vara att livskvalitet…
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström familjfotograf med massor av galenheter, barnfotograf i Stockholm, familj porträtt Örebro, SmallpigArt photography
15 May 2012
Rysningar av villaägare
Det är konstigt vad mitt hus gör med mig. Jag är ju villaägare. Säger det högt för dig själv. Jag är villaägare. Får obehagliga bilder i mitt huvud av två blonda barn i nystrukna skjortor. Henrik vid en perfekt rengjord grill och jag i en lagom lång klänning och stort fönat hår. Rysning. Ordet villaägare måste få en ny status. Allt rebelliskt och fritt dör av ordet villaägare. Kanske ska köra med att jag är godsägare, låter i alla fall lite mer exotiskt. Så får det bli. Från och med idag så kan ni kalla mig godsägare. Jag ska börja läsa Gods & Gårdar, ha en vinkällare och rutiga skogskläder. Nej va skjutton, det funkar inte heller för mig. Jag utfäster en belöning för den som kommer på ett mer passande ord! Betonghusägare, coolthusägare, jagfönarintehåretstortmenägeretthus vad som, bara det inte är villaägare.
Jag tror Camilla&Martin kan hålla med mig. Deras hus i Jönköping är nämligen ingen villa, det är ett hus av magi. Bilderna på poolen som nästan vickar över kanten till Vättern. Jag tror deras bäbis kommer trivas bra där. Och nästa gång det är fotografering kanske jag får ta mig till Jönköping. Camilla & Martin hade nämligen åkt hela vägen till Stockholm för den här gravidfotograferingen. Så häftigt!
ps. stort tack till Tilde som fixade hår och smink på Camilla, du är verkligen bäst. ds
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: barnfotografering, beauty by Tilde, gravid foto Smallpigart, Gravidfotografering Fotograf Anna Roström, gravidfotografering stockholm, SmallpigArt photography
27 April 2012
Vi är gifta
Ett hemligt bröllop. Nu ska alla få veta. Det här inlägget är till för att annonsera för brudparets vänner och familj i Norge, det blev bröllop i Stockholm idag. Sug på den ni! Ett hemligt bröllop som nu inte är hemligt :-D Stort grattis! Fler bilder kommer…
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: anna roström bröllopsfotograf, bröllop Skeppsholmen, bröllop stockholm, SmallpigArt photography
13 April 2012
Hej-spelet
Heeeeeej. Eller hejhej. Eller en nick och snabbt leende. Tänker på ordet. Nivåerna av ordet hej. Jag ska berätta.
Du säger heeeeeej om du springer på en kompis/bekant som du blir glad av. Oftast säger du heeeeeej med lite högre glad röst följt av en kram och du stannar alltid och pratar. Om du däremot exempelvis möter en person som du inte riktigt känner i korridoren på jobbet, det går inte att greja med mobilen eller titta bort på naturligt sätt, då kommer du nicka lite och säga två snabba hejhej. Troligtvis med lite lägre röst och med ett neutralt leende. Om du någon timme senare springer på samma person igen, kanske i hissen, kommer hejhej förvandlas till lite lägre “hejhej” alternativt att du försöker skämta lite att ni måste sluta ses så här…
Jag tycker det här hej-spelet är så roligt. Ibland har jag testat att säga “för mycket hej” till någon som egentligen bara ska ha “hejhej”. Blir jätte roliga reaktioner…
Lilla Liwia exempelvis, hon kör heeeeej och kram till fotografen hon aldrig träffat. Hon kliver på, pratar och leker och det går inte att värja sig från hennes glada sätt. Motsatsen till blyg med andra ord. Underbart skönt och rolig liten dam.
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström barnfotografering, barnfotografering, familj fotografering, Fotografering familj Ekerö, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography
18 March 2012
Indie poeten
Ännu ett udda drag. Jag kliver upp på scen, långt lockigt hår i den guldigaste nyansen du kan tänka dig. Äsch föreställ er bara att jag ser ut som tjejen i filmen Mamma Mia (spelad av Amanda Seyfried) minus åsnan/hästen, så får ni den rätta bilden. I alla fall, vinden får min klänning att lura ögat att allt går i slow motion när jag går upp mot scen. På ett vackert sätt, inte som i Baywatch serien där brösten flyger och så. Jag öppnar munnen och min röst får håret att resa sig på alla som nås av mina toner, på ett bra sätt. Jag sjunger ord som jag skrivit under natten. Ord från hjärtat om min kärlek, längtan och döden. Mina toner berör in i själen och jag kallas den store musik indie poeten. Kanske ringer de från Idol. Men bara kanske, för egentligen är jag mer passande för The Voice.
Så här blir det alltid. Så fort jag sitter och letar låtar på Spotify så får jag storhetsvansinne och fantiserar om min framtida musik karriär. Och jag som är tondöv och allt. Ja, ja, drömmen måste man :-D
Om jag ändå ska spinna vidare på det här med musik. Föreställ er det här lilla tjejen på scen, Soraya på världsturné. Kan verkligen se henne dansa och sjunga brallorna av alla, i en dimma av rök och med en röst som får alla att gråta, åter igen på ett bra sätt. Eller så får hon bara fortsätta att skratta. Den ungen kan nämligen inget annat. Soraya den skrattande bäbisen. (Finns det inte en film som heter så?) I alla fall, härlig unge, kom ihåg vart ni såg henne först!
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström, barnfotografering, barnfotografering dagsljusstudio, Portrait Stockholm, SmallpigArt photography