Välj
månad
6 May 2012
Gravid söndag
Idag är internationella gravid-dagen. Ok, kanske inte, jag ljög lite. Men jag tänkte kalla den så för idag går allt i de gravidas anda. Jag har sovit på dagen. Jag har beordrat min Henrik att laga mat (vilket i och för sig händer varje dag). Jag har gråtit åt en grej på youtube. Jag har slagit i min mage i dörren när jag vände mig om (fråga mig inte hur för den sticker inte ut, magen alltså, dörren däremot sticker VERKLIGEN ut och skadar oskyldigt folk som försöker vända sig om utan att titta).
Och för att köra på i samma gravid anda har jag börjat göra back-up och sortera Camilla & Martins gravidbilder. Och vad kan då vara mer passande, så här på den internationella gravid söndagen, än att bjuda på ett smakprov från gravidplåtningen. Håll till godo mina vänner.
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström gravidfotografering, Anna Roström smallpigart, gravid bilder, gravidfotografering, SmallpigArt och vänner
2 May 2012
2 år och 1 tant
Kommer ni ihåg tanten (ofta någon ytlig bekant till mamma och pappa) som alltid sa “oj,oj,oj vad stor du har blivit”? Jag har svaga minnen av hur jag som barn aldrig riktigt förstod vad tanten menade. Vad det något dåligt eller något bra. Idag förstår jag. Jag har nämligen börjat säga samma sak. Jag säger det ofta dessutom. Sen låtsas jag för mig själv som om jag inte sagt det. Jag brukar vissla eller sjunga direkt efter jag sagt så för att förtränga vad jag nyss sa. Men jag kanske får ge efter. Acceptera att jag är lite tant och ska säga sånt där, oj va stor du har blivit, och klappa på huvudet…
Så lilla Tjorven, fröken stop-it, min partner-in-crime min älskade Alma. Vad stor du har blivit. 2 år idag. Jag har lärt dig så mycket hyss men det var din mamma som lärde dig att säga bajskorv.
Jag tycker om när du sträcker upp armarna mot mig, tittar med vädjande ögon och jag får bära dig flera kilometer. Jag tycker om att ge dig chips till lunch. Jag tycker om när du härmar allt jag säger. Jag tycker om dig så mycket att jag får en klump i halsen. Grattis min Tjorvas på 2-års dagen, va stor du har blivit!
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: 2 års fotografering, Anna Roström, Barnfotograf Ekerö, barnfotografering, Bröllopsfotograf Stockholm, SmallpigArt och vänner
13 April 2012
Hej-spelet
Heeeeeej. Eller hejhej. Eller en nick och snabbt leende. Tänker på ordet. Nivåerna av ordet hej. Jag ska berätta.
Du säger heeeeeej om du springer på en kompis/bekant som du blir glad av. Oftast säger du heeeeeej med lite högre glad röst följt av en kram och du stannar alltid och pratar. Om du däremot exempelvis möter en person som du inte riktigt känner i korridoren på jobbet, det går inte att greja med mobilen eller titta bort på naturligt sätt, då kommer du nicka lite och säga två snabba hejhej. Troligtvis med lite lägre röst och med ett neutralt leende. Om du någon timme senare springer på samma person igen, kanske i hissen, kommer hejhej förvandlas till lite lägre “hejhej” alternativt att du försöker skämta lite att ni måste sluta ses så här…
Jag tycker det här hej-spelet är så roligt. Ibland har jag testat att säga “för mycket hej” till någon som egentligen bara ska ha “hejhej”. Blir jätte roliga reaktioner…
Lilla Liwia exempelvis, hon kör heeeeej och kram till fotografen hon aldrig träffat. Hon kliver på, pratar och leker och det går inte att värja sig från hennes glada sätt. Motsatsen till blyg med andra ord. Underbart skönt och rolig liten dam.
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström barnfotografering, barnfotografering, familj fotografering, Fotografering familj Ekerö, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography
13 March 2012
en dag som alla
Några tecken på att jag blivit 1 år äldre…
1. KROPPSLIGT: I går promenerade jag ner mot torget i Sälen, solen sken och folk satt uppklistrade med solglasögon mot alla husfasader. Jag kände mig ap-cool, typ lite ungdomlig med min snowboard outfit, färgglada solglasögon, snygg kille i handen och med en skuttande gångstil. Och från ingenstans uppenbarade sig en stor isfläck, jag försökte parera med hela kroppen, armarna gick som en elvisp och benen sprang i luften som i en tecknad film. Min snygga kille i handen drog till och jag låg plötsligt horisontellt med isfläcken. Så klart skuttade jag upp lite oberörd och gick vidare. Inget konstigt så långt, men i mina försök att upprätthålla min coola heder så hade jag lyckats sträcka mig kraftigt i vänster arm i samband med min elvisps-dans, kroppen är inte som förr helt enkelt.
2. SPRÅKET: Jag använder ord som vilken vacker bit (låt), vart har du köpt den där blusen, glöm inte småbyxorna, gudars skymning, vilket kalas vi hamnat på, nej om man skulle tänka på refrängen, osv.
3. KÄNSLOMÄSSIGT: Jag har blivit en gråtare, jag gråter när jag blir glad, när jag blir nervös, när jag blir ledsen. Jag gråter av fina ord, tv-program, stämningsfulla bitar och av överraskningar. Det sistnämnda kan nog alla härliga vänner och familj intyga som fanns med på överraskningsfesten i lördags. Oj vilken kväll, den förtjänar sitt eget inlägg.
Så kontentan är att jag blir äldre. Hela 30 år idag. Och jag älskar det. Det är fantastiskt att vara 30-år. Jag lär mig nya saker varje dag och älskar livet mer än någonsin. Jag är tacksam över att jag kan leva min dröm. Att jag blir tryggare och tryggare för varje år. Jag kan varmt rekommendera 30-år till all er som tvivlar och är oroliga över hängbröst, rynkor och andra åldrings symtom. Jag märker inte av något sånt alls ;-)
Och resten av dagen kommer jag spendera med hundspann, spa och njuta av solen i Sälen med mina coola solglasögon ;-) Och just ja, tack för alla grattishälsningar det värmer! Till sist, jag hoppas ni härdar ut och orkar fortsätter följa min fotograf resa minst 30 år till! Kramar från en lycklig Anna
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström, firar födelsedag, Fotograf anna roström stockholm, mobilkamera, SmallpigArt och vänner
9 March 2012
En annan sida- Linda Thelenius
Har ni tänkt på en sak. När man är uppe i sig själv och sina egna tankar så är det lite svårt att fatta att alla människor tänker/känner lika mycket. Ni vet, okända människor man passerar på gatan blir statister i filmen där DU har huvudrollen. Människor som troligtvis tänker det samma när de ser på dig. Utan att veckla in resonemanget till en nivå som ligger på pyskologivetenskap så kan man säga att vi alla har huvudrollen i vår egen film. Frågan blir då bara vilka som är statisterna? Egentligen inga kanske, men när man betraktar sin omgivning så kan man få en uppfattning, hur de är som människor, vad de tänker osv. Ta bara exemplet när ni sitter på ett fik och efter 30 minuter nästan har målat klart bilden av den som sitter vid bordet bredvid. Man har skaffat sig en uppfattning utifrån utseende, vad de säger osv. Tänk då hur det är för offentliga personer. Man tror att man känner dem. Att man vet hur de tänker. Vad de gjort. Vad de sagt osv. Egentligen utan att veta. Utan att känna dem.
Mitt möte med Linda Thelenius (fd Rosing), där jag hade i uppdrag att fotografera porträtt på henne till en svensk tidning, blev därför en påminnelse. En påminnelse att vi alla har olika sidor, sidor som vi visar olika mycket av utåt sett men som är lika mycket DU oavsett om man visar den eller inte. Kanske var det med den tanken i ryggen som jag ville gestalta en annan sida av Linda, ett djup. Vet inte om jag lyckats men jag hoppas…
Smallpigart på Facebook och Twitter
Tags: Anna Roström Fotograf magasin, fotograf redaktionellt, Linda Thelenius, redaktionellt, SmallpigArt och vänner, SmallpigArt photography